Andersson är pionjär inom området självhjälpsbehandling via Internet och huvudansvarig för socialfobiprojektet. Han har tidigare genomfört flera liknande studier (huvudvärk, tinnitus och depression) med lovande resultat och leder sedan några år tillbaka ett forskningsprojekt kring psykologisk behandling via Internet. Gerhard Andersson har efter disputationen 1995 forskat kring yrselproblematik, tinnitus, kognitiv beteendeterapi och hälsopsykologi vilket resulterat i ett flertal vetenskapliga publikationer och böcker.

Carlbring har under en längre tid fördjupat sig inom området paniksyndrom och bland arbetat med att ta fram en behandling mot panikångest som administreras via Internet. Den 19 maj i år lade Carlbring fram sin avhandling ("Panic! Its Prevalence, Diagnosis and Treatment via the Internet"). Panikprojektet har rönt stor uppmärksamhet och bland annat presenterats vid läkarstämman. Genom sitt redaktörskap för den vetenskapliga tidskriften Cognitive Behaviour Therapy har han etablerat goda kontakter med viktiga delar av den internationella forskarvärlden. Per Carlbring har också ett brett datakunnande och har bland annat undervisat i programmering. För närvarande arbetar  Carlbring som forskare och kommer under hösten att bland annat utveckla världens första behandlingsprogram vid spelberoende.

Ekselius har genomfört ett flertal studier inom områdena depressions- och ångestsjukdomar, smärta och psykosomatiska tillstånd. Hon är kliniskt verksam framförallt inom områdena depression och kronisk smärta. I panikprojektet har Ekselius varit medicinskt ansvarig. Lisa Ekselius disputerade 1994 på en avhandling med titeln "Personality disorders in the DSM-III-R" och innehar sedan 1997 en av Medicinska Forskningsrådet finansierad tjänst för att bland annat studera personlighetsvariabler vid psykisk och fysisk sjukdom. En annan forskningslinje är utveckling av intervju- och frågeformulär för diagnostik av sjukdomar och personlighetsdrag.

Furmark har forskat om social fobi och andra ångestbesvär under flera år vilket har resulterat i ett flertal vetenskapliga publikationer och avhandlingen "Social Phobia - From Epidemiology to Brain Function" år 2000. Han har bl.a. undersökt förekomsten av social fobi och sociala rädslor i allmänbefolkningen. Ett annat forskningsområden har varit hjärnans funktioner vid rädsla och ångest studerat med s.k. positronemissionstomografi (PET). Med hjälp av denna hjärnavbildningsteknik har han undersökt hur hjärnans aktivitet påverkas av social ångest och hur hjärnaktiviteten förändras då man behandlar social fobi med antingen läkemedel eller kognitiv-beteendeterapi. Furmark ingår således i en forskargrupp vid Institutionen för Psykologi i Uppsala som framförallt söker svar på frågor om hur farmakologisk respektive psykologisk behandling av ångestbesvär påverkar hjärnaktiviteten.

Magdalena går sista terminen på psykologprogrammet vid Uppsala Universitet. Hon har valt att gå den kognitivt beteende inriktade vägen i sin utbildning. Under utbildningens gång har hon haft egna klienter. Två av dessa har hon kommit i kontakt med genom Uppsala Universitets psykologmottagning. De övriga klienterna hade hon på sin praktikplats där hon jobbade på en mottagning där studenter ifrån ett annan universitet kunde vända sig vid behov. Under praktiken arbetade hon också på en jour där kvinnor som har blivit sexuellt utnyttjade söker stöd. Hon har även arbetat som mental skötare på en avdelning för människor som lider av allvarliga sjukdomar som schizofreni. Hon är mycket intresserad av Internetbehandling eftersom det är ett nytt område som hon tycker det verkar vara väldigt spännande.

Linda går nu sista terminen på psykologprogrammet och är en av terapeuterna. Under tre terminer av utbildningen har hon haft egna klienter vilket innebär att hon har erhållit en steg 1-kompetens i psykoterapi. Hon vill gärna fortsätta att ägna sig åt kliniskt arbete och behandling och har därför valt att skriva sin examensuppsats inom detta projekt. Linda gjorde sin psykologpraktiktjänstgöring på en vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvårdsmottagning och fick under handledning av psykolog träffa och ha samtal med egna patienter.

Johan går termin nio på psykologprogrammet. Han har valt den kognitivbeteendeterapeutiska inriktningen och kommer att bli klar med steg 1-utbildningen under våren. Johan har arbetat med klienter på psykologmottagningen vid Uppsala universitet men har också hjälpt till vid behandlingar på Psykiatri Centrum på Karolinska sjukhuset. Psykologpraktik utförde Johan vid Institutionen för klinisk neurovetenskap som hör till Sahlgrenska sjukhuset. Under handledning fick han göra minnesutredningar och ha samtal med klienter och anhöriga. Tidigare har han även arbetat med ungdomar som kommit på glid. Johan ser många fördelar med Internetbehandling och han tycker att det ska bli roligt att fördjupa sig inom området.