Logga in »

Test

Uppsats för psykologexamen (C- eller D-nivå) om beteendeterapi (KBT) i vid bemärkelse

Priset för uppsats för psykologexamen instiftades vid årsmötet 1998 efter en motion av Lars-Göran Öst. Priset syftar till att tillsammans med priset för doktorsavhandling om beteendeterapi ge föreningen i uppgift att uppmärksamma yngre medlemmar. Själva utmärkelsen lyfter fram den bästa uppsatsen för psykologexamen om beteendeterapi som examinerats under det år för vilket priset delas ut.

Senaste pristagaren

2017 - Stefan Deak och Glenn Kristofferssong

Sammanfattning / Abstract: Rädslan för det som finns och inte finns – En randomiserad kontrollerad jämförelse av utfall mellan sedvanlig ensessionsbehandling och behandling med virtuella stimuli mot spindelfobi

Specifik fobi är en vanlig psykiatrisk åkomma som kan leda till stora individuella begränsningar. Symtomen kan framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi där 85–90% blir kliniskt signifikant föbättrade. Forskning påvisar lovande behandlingsutfall för virtuell exponeringsbehandling (VRET) mot spindelfobi. Tekniken är intressant då den kringgår de problem med anskaffning och förvaring av fobiska stimuli som sedvanlig behandling medför och dessutom kan innebära ökad tillgänglighet och flexibilitet vid behandling. Syftet med föreliggande studie är att jämföra behandlingseffekten av ensessionsbehandling (OST) med en nyutvecklad spelifierad virtuell exponeringsbehandling (VIMSE), som sker under en fristående behandlingssession. Totalt randomiserades 73 deltagare mellan de två behandlingsmetoderna. Båda behandlingarna medförde statistiskt signifikanta förbättringar med stora effektstorlekar för såväl det beteendetest (BAT), som utgjorde det primära utfallsmåttet (OST d=1,94; VIMSE d=1,41), som för de sekundära utfallsmåtten Spider Phobia Questionnaire och Fear of Spiders Questionnaire. OST resulterade i signifikant fler kliniskt signifikant förbättrade än VIMSE.

» Ladda ner

Deaks och Kristofferssons uppsats var teoretiskt välförankrad och mycket välskriven. Ämnet är aktuellt och kittlande och kan mycket väl vara startskottet för en ny era inom behandling av enkla fobier, på samma sätt som internetadministrerad psykologisk behandling började ta form för några årtionden sedan. En föredömlig uppsats inom KBT-området”.

Tidigare pristagare

Det är inte alla år som man delat ut pris för examensuppsats men de vi känner till presenteras nedan. Om du som läser detta kan hjälpa oss att komplettera den här sidan med ytterligare information om pristagarna får du gärna göra det genom att maila webredaktören.

2016 - Helena Reuterdal och Anneli Sjöberg

Sammanfattning / Abstract: Minnet som svek – störning av rekonsolidering av episodiska minnen och eventuella samband med störning av rekonsolidering av betingade rädslominnen

Plats för abstract

» Ladda ner

I forskning kring psykoterapi ligger fokus oftast på effekterna dvs symtomlindring. En del studier har i och för sig ambitioner vad gäller att även öka kunskapen beträffande förändringsprocessen. Vår förståelse kring faktiska mekanismer som förklarar vad som ligger bakom en terapeutisk förändring är dock sammantaget både bristfällig och ytlig.

Helenas och Annelis uppsats utgör ett undantag i sammanhanget då den kan sägas representera ”terapeutisk grundforskning”. Vid rädslorelaterad problematik är det ofta tydligt hur känsloupplevelsen har associerats eller betingats till olika stimuli. Betingning är en form av implicit långtidsminne. Ett generellt fynd från minnesforskning är att minnen behöver konsolideras för att bli bestående. Intressant nog kan även ett bestående minne påverkas genom så kallad rekonsolidering. Ett minne som aktiveras behöver konsolideras på nytt och effekten blir nödvändigtvis inte det samma som när minnet konsoliderades för första gången. Det går dessutom att aktivt störa denna rekonsolidering vilket öppnar för möjligheten att medvetet påverka minnesbildning. Detta är intressant när man tänker t ex på behandling av PTSD.

Forskningsfältet kring störning av rekonsolidering av minnen är nytt och stora metodologiska utmaningar kvarstår. Helena och Anneli gör ett ambitiöst försök att med hjälp av ett komplicerat experiment bringa ljus kring vissa aspekter som bedöms intressanta i sammanhanget. I sin uppsats ger de först en bakgrundsbeskrivning som gör det lätt även för den oinvigde att förstå innebörden av aktuella minnesprocesser och deras relevans för terapeutisk påverkan inom rädsloområdet. Även metod- och resultatavsnitten är välskrivna och redovisningen tydlig och heltäckande. Tyvärr blir inte resultaten så klara som man hade hoppats på. Helena och Anneli diskuterar resultaten på ett moget och genomtänkt sätt så att viss kunskap ändå kan utvinnas och intressanta spår för framtida forskning föreslås.

2015 - Loviisa Lundberg och Katri Frankenstein

Sammanfattning / Abstract: LAURA: Kognitiv beteendeterapi för kvinnor med psykisk ohälsa till följd av en traumatisk förlossning - En randomiserad kontrollerad studie av internetadministrerad vägledd självhjälpsbehandling

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet-administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).

The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d= 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d= 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d= 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group. For other measured outcomes, the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), Beck Anxiety Inventory (BAI), and the Quality of Life Inventory (QOLI), the difference between the groups were not significant, however the treatment group showed significant improvements between pre- and post-measurements on all accounts.

LAURA is most likely the first study to examine the treatment of psychological problems following traumatic childbirth. The results are promising and overall show that internet-administered cognitive behavioral therapy reduces post-traumatic symptoms following a traumatic childbirth, indicating a decrease in symptoms of anxiety and depression, and an improvement in quality of life.

» Ladda ner

Årets pris för bästa uppsats delas ut till författarna till en examensuppsats från psykologprogrammet vid Linköpings Universitet. Uppsatsen undersöker KBT för en grupp som är nästintill osynlig inom behandlingsforskningen. Nämligen kvinnor som genomgått en traumatisk förlossning. I uppsatsen utvärderas en internetadministrerad KBT under 8 veckor och 56 deltagare ingick i studien. Deltagarna randomiserades till behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Resultaten visar på stora inomgruppseffekter för posttraumatiska symtom i behandlingsgruppen och mellangruppskillnaden var signifikant och effektstorleken stor. Uppsatsen är välskriven och bidrar med viktig kunskap på ett eftersatt område.

Loviisa Lundberg och Katri Frankenstein:
- Nu när vi får chansen vill vi gärna berätta lite om varför projektet har känts så viktigt och angeläget. För de allra flesta kvinnor leder inte en förlossning, oavsett hur dramatisk och omskakande den var, till traumasymtom. Men för en liten andel blir minnesbilderna så skrämmande att det leder till kliniskt signifikant lidande, detta finns väl beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Det finns däremot ingen kunskap kring vilken behandling som är verksam för dessa kvinnor, vilket sannolikt är en del av förklaringen till varför de ofta hamnar mellan stolarna och inte får den behandling de behöver. Dessutom finns det fortfarande föreställningar om att en förlossning är en typ av händelse som är ”naturlig” och därmed ej potentiellt traumatiserande. Vilket inte stämmer. Vår studie, som är en del av ett större forskningsprojekt, hoppas vi verkligen leder till att dessa kvinnor på sikt får bra och rätt behandling. (Och det verkar som att det är en bra ide med KBT)

2013 - Gustaf Brander och Per Söderholm

Sammanfattning / Abstract: Tilläggsbehandling som återfallsprevention efter internetadministrerad KBT vid tvångssyndrom – en randomiserad kontrollerad studie

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.

» Ladda ner

Tilläggsbehandling efter internetadministrerad KBT vid OCD i syfte att främja återfallsprevention har aldrig tidigare undersökts i en randomiserad kontrollerad behandlingsstudie. Livstidsprevalensen för OCD ligger på mellan 2,5 och 5 % och uppskattas av WHO utgöra den 11:e svåraste psykiska problematiken, på samma nivå som schizofreni. Grad av symtombörda vid OCD står i negativ korrelation till upplevd livskvalitet och har negativ inverkan på samtliga livsdomäner. Per och Gustaf har undersökt hur långtidseffekterna står sig ett halvår efter administrerad tilläggsbehandling jämfört med gruppen som endast erhållit ordinarie behandling och har även stått för datainsamlingen för klinikeradministrerade utfallsmått vid uppföljningen. Per och Gustaf har varit drivande från början till slut av denna ambitiösa examensuppsats.

Gustaf och Per började redan under vårterminen att göra kliniska intervjuer för OCD-patienter och har på sin fritid skapat strukturer och rutiner för bedömningar av dessa patienter. De har etablerat ett blindat bedömningssystem för att motverka forskningsjäv, såväl som utvecklat ett särskilt förfarande för att rapportera in biverkningar av KBT, något som inte alltför sällan försummas inom psykologisk forskning och som kan vara till nytta i framtiden. Gustaf och Per har under behandlingsfasen visat ypperlig klinisk kompetens med hög grad av noggrannhet, samt stor administrativ skicklighet, organisationsförmåga och uppfinningsrikedom. Arbetsinsatsen sträckte sig över närmare ett års tid och Per och Gustaf fick även uppoffra stora delar av sin fritid för projektet. Uppsatsen utgör en välskriven och koncis redogörelse för arbetet och dess resultat, innefattar avancerade statistiska metoder (mixed effects model repeated measures och binomial logistisk regressionsanalys), samt välgrundade slutsatser och diskussionspunkter.

Gustaf Brander och Per Söderholm:
– Det är i någon bemärkelse underligt att få en utmärkelse för något som var så roligt att göra. I stor utsträckning handlar det om att vi hade tur som hamnade i ett så stimulerande projekt och med så god handledning från Erik Andersson och Jan Bergström. Att utmärkelsen kommer från BTF, som ligger väl i linje med våra egna värderingar som nyutexaminerade psykologer, är en extra stor ära och känns som ett fantastiskt välkomnande in i yrkeslivet.

2012 - Per Andrén och Jesper Enander

Sammanfattning / Abstract: Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom: en kontrollerad klinisk prövning

Tvångssyndrom består av tvångstankar och tvångshandlingar och drabbar cirka två procent av befolkningen. Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandling av denna sjukdom. Då tillgången av KBT i stora delar av landet är begränsad kan det anses vara motiverat att undersöka hur man kan öka tillgängligheten. En tänkbar väg till detta är behandling via Internet. Föreliggande studie är en enkelblind kontrollerad klinisk prövning där 101 deltagare randomiserats till antingen tio veckor Internetförmedlad KBT eller stödkontakt. Fyra deltagare i behandlingsgruppen föll bort under behandlingens gång. Eftermätningsdata på det primära utfallsmåttet Yale–Brown Obsessive Compulsive Scale samlades in från 100 av 101 deltagare. Intent-to-treatanalyser visade på signifikanta interaktionseffekter mellan grupp och tid på studiens alla fem utfallsmått då behandlings-gruppen förbättrats mer än kontrollgruppen. Den kontrollerade effektstorleken var för det primära utfallsmåttet stor (1.12) och för de sekundära utfallsmåtten små till måttliga (0.22-0.62). Åtta deltagare bedömdes vid behandlingens slut ej längre uppfylla diagnosen för tvångssyndrom och 28 deltagare i behandlingsgruppen blev kliniskt signifikant förbättrade. Behandlarnas tidsåtgång var i genomsnitt 13 minuter per deltagare och vecka. Slutsatsen är att Internetförmedlad KBT har en starkt symptomreducerande effekt på personer diagnostiserade med tvångssyndrom vilket gör behandlingsformatet värt att vidare studera.

» Ladda ner

Per Andrén och Jesper Enander har varit drivande från början till slut i denna ambitiösa examensuppsats som är den första randomiserade kontrollerade studien av Internetförmedlad KBT vid tvångssyndrom. Tvångssyndrom har en beräknad livstidsprevalens på 2-3 procent och en i studier mycket låg rapporterad livskvalitet. Per och Jesper beskriver hur KBT är den behandlingsform som har starkast evidens, men att tillgängligheten till KBT-terapeuter i Sverige inte motsvarar efterfrågan. En fungerande KBT-behandling via det mer lättillgängliga Internetformatet vore således av stort värde för såväl drabbade individer som samhället i stort.

Per och Jesper inledde sitt arbete sommaren 2010 med att tillsammans med mig som handledare forma en projektplan för studiens genomförande med Internetpsykiatrienheten vid Huddinge sjukhus som bas. Därefter har Per och Jesper själva ansvarat för och genomfört etikansökan, marknadsföringsinsatser, bearbetat tillgänglig behandlingsmanual, producerat en fem timmar lång ljudinspelning av behandlingsmanualen, utfört screening via telefon, samlat in eftermätningsdata samt varit behandlare för hälften av behandlingsgruppens deltagare samt samtliga deltagare I kontrollgruppens vid deras efterföljande behandling sommaren 2011. Utöver detta har de medverkat vid framställandet av en forskningsartikel vilken i skrivande stund väntar på publikation.

Sammanfattningsvis sträckte sig Per och Jespers arbetsinsats över ett års tid. Uppsatsen är välskriven med en omfattande och ambitiös forskningsöversikt, avancerade statistiska metoder (mixed effects model for repeated measures) och välgrundade slutsatser. Per och Jesper betonar de möjligheter som studiens goda resultat medför. Med Internetförmedlad KBT är det möjligt att nå ut med adekvata vårdinsatser till en grupp människor som annars inte skulle få del av den behandling de behöver. Uppsatsens kvalitet, studieresultatets forskningsmässiga relevans, samt det arbete som Per och Jesper lagt ner gör de till värdiga vinnare av BTF:s pris inom kategorin examensuppsats.

2011 - Teresa Michel

Sammanfattning / Abstract: Upplevelser av avhopp från internetterapi - en intervjustudie med patienter från klinisk psykiatri

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring avhopp hos patienter som påbörjat en internetbaserad kognitiv beteendeterapi för generaliserat ångestsyndrom i klinisk miljö. Intervjuer genomfördes och analyserades med Grounded Theory. Resultatet visar att patienternas individuella förutsättningar kolliderat med internetterapins innehåll och form. Inkompatibla förhållanden har uppstått mellan exempelvis behandlingens omfattande textinnehåll och patienters svårigheter att ta till sig textmaterialet. Patienters livsomständigheter är en annan aspekt som har omöjliggjort för dem att genomförainternetterapin. En teori och en modell skapades i syfte att förklara och visualisera resultatet. Modellen beskriver hur specifika förutsättningar hos individen krockat med specifika delar av internetterapins format.

Med sin kvalitativa ansats belyser studien ett hittills outforskat område av internetterapi. Resultatet kommer ur kliniska patienters berättelser och kan därför tillföra kunskap om hur det kan varaatt avbryta en internetterapi och varför avhopp sker. Studien väcker nya frågor och ytterligare forskning inom området med olika metodologiskaansatser rekommenderas.


» Ladda ner

Teresa har med sitt forskningsprojekt ställt viktiga frågor och fått viktiga svar om hur vi kan förstå dem som ej fullföljer en behandling. Det är lätt att bli fartblind av Internetterapins segertåg idag, och då är det tur att det finns personer som Teresa som stannar upp och undersöker vad som inte fungerar samt ger förslag på hur nätbehandling kan förbättras i framtiden! Med ett varmt empatiskt förhållningssätt samt akademiskt skarpsinne har Teresa utfört ett arbete som blickar förbi effektstorlekarna och breddar vår kunskap om Internetbaserad KBT!

2010 - Erik Andersson

Sammanfattning / Abstract: Cost-effectiveness of an Internet-delivered cognitive-behavioral treatment for erectile dysfunction

The aim of the study was to evaluate if Internet-delivered cognitive behavior therapy (ICBT) is a cost-effective treatment for erectile dysfunction (ED). A total of 196 subjects were screened and 109 of those were interviewed using a structured clinical interview with the “International Index of erectile functioning 5 Items” (IIEF-5) as the main diagnostic tool. Seventy-eight subjects were ncluded in the study and randomized to either a treatment group (N=39) or a control condition (N=39). Quality of life index was measured using the WHOQOL-BREF and health related costs were estimated using the “Trimbos and Institute of Medical Technology Assessment Cost Questionnaire for Psychiatry” (TIC-P). Seven weeks of ICBT were given after which the participants were tested again. A six-month follow-up was conducted and compared to control group post data. The results indicate that ICBT could be a costeffective treatment. The treatment group had a significant improvement at the six-month follow-up in comparison to the control group’s post data. At this point, twenty-eight percent of the males in the treatment group had no longer any diagnosis of ED. Additionally, the results showed statistically significant improvement in the quality of life index which favored the treatment group. Costs associated with conducting the treatment were relatively small (SEK 4 361/participant). The incremental costeffectiveness ratio was estimated to SEK 6 442 for one remissioned case of ED. The treatment needed an average of 3.57 patients for one successful outcome. In addition to this, the treatment generated an incremental cost-effectiveness ratio of SEK 106 081 for one quality adjusted life year. In conclusion, the results indicated that ICBT for ED could be a cost-effective treatment when given a consideration to a specified willingness-to-pay.

» Ladda ner

2009 - Kerstin Blom och Sara Rydh

Sammanfattning / Abstract: KBT-baserad självhjälpsbehandling vid insomni - en effektstudie

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling motinsomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista. Behandlingen pågick i sex veckor och telefonstödet omfattade 15 minuter en gång i veckan. Mätningar med ISI, DBAS och SRBQ visade att behandling med stöd fick bäst resultat, behandling utan stöd fick goda resultat och kontrollgruppen var i stort sett oförändrad. Slutsatsen är att självhjälp i form av en bok är en lovande behandling mot insomni.

» Ladda ner

En mycket välgjord studie, presenterad i en föredömligt välskriven uppsats som visar på möjligheten att erbjuda KBT-baserad hjälp i sammanhang där individuell- eller gruppbehandling av olika anledningar inte är aktuellt. Uppsatsen bidrar med sin goda kvalitet till att fortsatt förankra KBT som behandlingsmetod inom beteendemedicinområdet och till att ge en vink om en möjlig utvidgning av formen för behandling till att omfatta även självhjälp i bokform.

2008 - Jonas Hägerström och Niklas Gustavsson

2005 - Anna Nylin (sedemera Martin) och Elin Wesslander

Sammanfattning / Abstract: Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos: en randomiserad studie

ADHD/DAMP/ADD är diagnoser som kännetecknas av problem med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. De elever som har någon av dessa diagnoser har ofta problem i skolan, dels på grund av brister i koncentrationen, dels på grund impulsiva beteenden som orsakar sociala svårigheter. I denna studie utvärderades en behandling för elever på låg- och mellanstadiet med diagnosen ADHD, DAMP eller ADD. Behandlingen skedde i form av konsultation med elevernas lärare och innehöll bland annat poängsystem. Poängsystemen var individuellt utformade och förlades i skolan. Även elevernas föräldrar engagerades i programmet och de positiva konsekvenserna av elevernas beteenden i skolan förlades i hemmet.

Studiens huvudsyfte var att undersöka om behandlingen hade effekt på elevernas koncentration i klassrummet, störande beteenden i klassrummet, problembeteenden under skoldagen samt självvärdering. Ett andra syfte med studien var att undersöka om lärarna ändrade sina beteenden efter behandlingen, främst om de minskade sina tillrättavisningar och ökade sin uppmuntran gentemot de utvalda eleverna.

Undersökningen omfattar totalt 19 lärare med vardera en elev med diagnosen ADHD, DAMP eller ADD. Innan förmätningen slumpades lärarna till antingen kontroll- eller behandlingsgrupp. Som mätinstrument för eleverna användes klassrumsobservationer av elevernas koncentration under eget arbete, observation av störande beteenden i klassrummet (uppdelat på negativa reaktioner från vuxna och barn), självskattningsformuläret samt lärarskattningen. Mätinstrument för lärarnas beteenden var observation av tillsägelser och uppmuntran i klassrummet. Observatörerna informerades inte om vilka som deltog i behandlings- respektive kontrollgrupp. Lärarna i behandlingsgruppen fick en halvdags utbildning i grupp samt tre heldagars individuell beteendekonsultation ute på den egna skolan. Behandlingen pågick i fyra veckor och eftermätningarna utfördes direkt efteråt. När eftermätningarna var klara fick även kontrollgruppen utbildning.

Behandlingen ökade elevernas koncentration samt minskade deras negativa beteenden i klassrummet. Även antalet negativa reaktioner från andra barn minskade signifikant. Dock visade behandlingen ingen effekt på negativa reaktioner från vuxna, lärarnas skattning av elevernas problembeteenden eller självvärdering. Det hittades inte heller någon effekt på lärarnas tillsägelser och uppmuntran.


» Ladda ner

Tyvärr finns inte den motivering som låg bakom priset kvar.

2004 - Anna Karlstedt (sedemera Bennich Karlstedt)

2003 - Bella Stensnäs

2002 - Åsa Larsson

2001 - Per Carlbring

2000 - Martin Forster och Thomas Tegenmark

Sammanfattning / Abstract: Hur lärare kan hjälpa bråkiga och utstötta barn. En vetenskapligt prövad metod

I denna studie prövades en behandling för aggressiva och socialt utstötta barn. Denna grupp barn, som visar en förhöjd mängd aggressiva beteenden och som enligt mätningar med sociogram sällan eller aldrig blir valda som lekkamrater i den grupp de vistas i, löper en förhöjd risk för framtida problem av olika slag. Behandlingen utfördes av barnens lärare, och bestod av social färdighetsträning samt av införande av ett tokensystem i klassrummet (lärarna fick under behandlingens gång löpande utbildning och handledning). Syftet med studien var att undersöka vilken effekt denna behandling hade på barnens sociogramstatus, på deras sociala beteenden, samt på deras beteenden under arbete i klassrummet.

Som mätinstrument användes klassrumsobservationer av barnens sociala beteenden under lek samt av deras beteenden under eget arbete i klassrummet. Dessutom användes lärarskattningar, i form av Conners Teacher Rating Scale (delskalan för hyperaktivitet), Rutter (delskalan för utagerande), Social Competence Inventory, samt Arbetsstil.

Efter att förmätningar genomförts randomiserades de deltagande barnen till två grupper. Behandling gavas till den ena gruppen under sex veckor (med avbrott för påsklov under en vecka), och eftermätningar genomfördes direkt i anslutning till att behandling avslutats.

Behandlingen visade ingen effekt på barnens sociogramstatus, men den förbättrade barnens sociala beteenden avsevärt; den minskade negativa sociala beteenden under lek, den minskade hyperaktivitet, den minskade utagerande beteenden och den ökade prosocial orientering. Dessutom gjorde behandlingen att barnen avsevärt förbättrade sin koncentration och sitt arbetsbeteende i klassrummet.

En trolig orsak till att barnens sociogramstatus inte förändrades är att för- och eftermätningar genomfördes över ett mycket kort tidsintervall. För att förändrade sociala beteenden hos ett enskilt barn ska få genomslag på kamraternas uppfattning om barnet krävs troligtvis mycket längre tidsperiod.

En central aspekt av barnens förändrade sociala beteenden utgörs av att barnens aggressiva beteenden minskade kraftigt. Barnen i behandlingsgruppen löper därmed, om denna förändring håller i sig, betydligt mindre risk för framtida svårigheter jämfört med vad de gjorde innan behandlingen.

Ett unikt resultat studien bidrar med är att social färdighetsträning (och tokensystem) kan ge effekt även när dessa interventioner utförs av barnens lärare. Detta har aldrig tidigare undersökts, och detta resultat medför stora möjligheter till spridning av behandlingsprogrammet. Dessutom innebär det att vidmakthållande åtgärder över längre tidsperioder kan administreras på ett enkelt och effektivt sätt.


» Bibliotekskatalogen Libris

Utifrån vad vi kan minnas var 2000 första året som pris delades ut för psykologuppsats. Martin och Thomas ambitiösa examensarbete finns tyvärr inte i digital form och motiveringen till varför de fick pris saknar vi också. Den som är nyfiken på uppsatsen som helhet kan låna den på bibliotek genom Bibliotekskatalogen Libris.

Beteendeterapeutiska föreningen | Kammakarg 62 | 111 24 STOCKHOLM | PG: 850983-8

Producerad av: Livanda