Logga in »

Test

repormFobier

Vid fobier är ångesten knuten till bestämda situationer.

Specifika fobier är väl avgränsade till en enda typ av föremål eller situationer. Det kan vara ormar, spindlar, blod eller höga höjder. Denna form av stark rädsla kan ofta botas med korta och intensiva behandlingsinsatser; ibland räcker det med en enda lång session.

"Principen för behandlingen är
att patienten måste möta det
som skapar rädslan."

Principen för behandlingen är att patienten måste möta det som skapar rädslan. Det sker i små steg, i takt med förbättringen, och leder till upplevelsen att man klarar konfrontationen bättre än man trodde. Det kallas gradvis exponering. Resultatet blir att patienten utvecklar mer verklighetsförankrade föreställningar om både situationen och om den egna förmågan att hantera den.

Agorafobi är en mer komplicerad störning. Men även här har KBT visat sig vara den mest effektiva behandlingen. En agorafobiker är rädd för allmänna platser som är svåra att fly från och där ingen hjälp står att få om man drabbas av en panikattack.
    Den som lider av denna torgskräck undviker folksamlingar, tunnlar, broar, bussar. Den bästa behandlingen är också här gradvis exponering. Terapeuten hjälper patienten att stegvis mobilisera modet att utsätta sig för "faran " och att hålla ut, tills ångesten släpper. I terapeutens närvaro får patienten en ny tro på sin egen förmåga att hantera situationen. Som en följd minskar också själva rädslan.

Med social fobi förstås en rädsla för att bli bedömd och granskad av andra människor. En rädsla för att bli förödmjukad och generad, kanske göra bort sig genom att rodna. Undvikande är en vanlig strategi om man har social fobi. Om man inte kan undvika sociala situationer helt och hållet utan tvingas att vara i dem, kanske man utvecklar beteenden och strategier som döljer rädslan och som gör att man känner sig säkrare, s.k. säkerhetsbeteenden. Dessa säkerhetsbeteenden är också ett slags undvikande. Exempel på säkerhetsbeteenden är: att spänna sig hårt för att förhindrar skakningar, att klä sig ljust för att dölja svett, att bara dricka när andra har uppmärksamhet på annat vid middagsbordet, att repetera meningar utantill innan man säger dem, osv.
    I behandlingen får man tillsammans med terapeuten ta reda på mer om sina säkerhetsbeteenden och hur dessa kan upprätthålla rädslan för sociala situationer. För att övervinna rädslan och känna sig mer avslappnad i sådana situationer får man göra experiment med sina säkerhetsbeteenden på ett sådant sätt att det ger en chans att utmana de negativa tankarna.
    En annan effektiv metod mot social fobi är gruppterapi där deltagarna får rollspela svåra situationer, diskutera sin egen och andras tolkningar av situationen och försöka komma fram till alternativa, mer realistiska förhållningssätt.

"Det är inte ovanligt att 
förbättringen fortsätter även
sedan terapin är avslutad och
sprids till andra situationer."

När dessa metoder introducerades, invändes från psykoanalytiskt håll att de bara angrep symptomen. Eftersom de inre barndomskonflikterna kvarstod skulle bara nya symptom uppstå. Många års erfarenhet och forskning har visat att den slutsatsen var fel. Tvärtom brukar de flesta bli allmänt stärkta av sina framsteg i behandlingen. Det är inte ovanligt att förbättringen fortsätter också sedan terapin är avslutad och generaliseras till andra situationer. Terapin tycks leda till att patienten utvecklar nya strategier och mer konstruktiva sätt att aktivt ta itu med problemfyllda situationer.

Beteendeterapeutiska föreningen | Kammakarg 62 | 111 24 STOCKHOLM | PG: 850983-8

Producerad av: Livanda